29 januari 2016

Spöken och kvinnliga författare

Våga läsa läskiga böcker!

Genren spökhistorier/skräck är något som många ofta förknippar med manliga författare så som Lovecraft och Poe, men det har funnits och finns fortfarande ett stort antal kvinnliga författare som gjort sig ett namn inom genren.

Under 1800-talet, när genren växte fram och var som mest populär, så var över 70 % av författarna till spökhistorier i amerikanska och brittiska tidskrifter, just kvinnor. Många av de namnen har fallit i glömska och de namn som ännu koms ihåg, t ex  Edith Wharton och E Nesbit, minns man för andra historier.

Nu är det återigen många kvinnliga författare som väljer att skriva om det övernaturliga. Bland de mer namnkunniga ser vi:

Kate Mosse
Gillian Flynn
Audrey Niffenegger
Louise Welch
och
Lorna Gibb


1983 var året som en av de mest kända av dagens spökhistorieförfattare slog igenom.
Då utkom The woman in black av Susan Hill.

Under 1800-talet använde sig de kvinnliga författarna av den här genren för att få ett utlopp för sin frustration över de begränsningar som det patriarkala samhället satte på dem. Spöket var den ultimata utomstående, som efter döden kunde göra och uttrycka det som kvinnor inte kunde i livet.
Varför så många kvinnor återigen har tagit upp genren, låter den här bloggskribenten vara osagt.


Källa: BBC


28 januari 2016

Nu har det tryckta vårprogrammet kommit!

Nu har programmet för våren kommit!
Kom och hämta upp det på biblioteket och få tips
om barnteatrar, sagostunder och vuxenarrangemang som vi har! 


Vill du läsa det digitalt så finns länken till höger här på bloggen.

27 januari 2016

Litterärt på filmfestivalen

På fredag börjar Göteborg Film Festival, en och en halv vecka av filmfrossa för alla cineaster. Som vanligt går det att hitta flera filmer med kopplingar till böcker, vilket vi tycker är extra roligt. Inte minst gäller det för invigningsfilmen, Yarden, som är en filmatisering av Kristian Lundbergs självbiografiska roman. Eller "fri filmatisering", som regissören själv säger - det kan vara bra med en brasklapp när det handlar om en bok som så många älskat så mycket.

The childhood of a leader är en berättelse om hur efterspelet till första världskriget påverkar en ung pojkes upväxt och framväxten av fascismen. Inspirationen kommer här från två texter: Jean-Paul Sartres novell En ledares uppväxt (som ingår i samlingen Muren) och Margaret MacMillans Paris 1919 (som dessvärre inte finns på göteborgsbiblioteken).

Kerstin Thorvalls moderna klassiker Det mest förbjudna kom i nyutgåva häromåret, och nu har det producerats en miniserie som så småningom kommer att sändas på SVT. Den som inte vill vänta till dess har möjlighet att se alla tre avsnitt på raken under filmfestivalen. Tre timmar feministisk sjuttiotalsnostalgi!

Apropå sjuttiotalet visas också Jag heter Stelios från 1972, en av de första filmerna om efterkrigstidens invandring till Sverige, baserad på Theodor Kallifatides debutroman Utlänningar. Vi får följa Stelios, som nyss kommit till Stockholm från Grekland, och försöker finna en plats i det svenska samhället. Rivningskontrakt, osäkra anställningar och fördomar gör det inte lätt, men här finns också vänskap och kärlek.

25 januari 2016

Sagor kan spåras till bronsåldern!

Det finns sagor som är så gamla att de fanns långt före det talades engelska och andra europeiska språk.
En studie som vi kan läsa om i The Guardian, har studerat folksagor med metoder som vanligtvis används inom biologin. Genom den metoden har några sagor, till exempel Skönheten och odjuret och  Rumpelstiltskin, spårats hela vägen till bronsåldern.
Förvisso nedtecknades sagorna först under 1700- och 1800-talen, men deras ursprung är flera tusen år gammalt.

Skönheten och odjuret. Bild från Wikipedia


Bröderna Grimm, som är kända för att ha nedtecknat och spridit gamla folksagor, hade själva samma teori, som nu har påvisats. Senare tänkare och akademiker sköt dock ner brödernas teori.

Att dessa sagor har överlevt i årtusenden innan skriftspråket, anses av forskarna vara något av ett mirakel. Kanske något att fundera över nästa gång man läser en saga för barnen.

20 januari 2016

Mest lånat 2015

Nu har utlåningsstatistiken för förra året räknats ihop, och vi kan presentera vilka titlar som var mest populära på biblioteken i Göteborg. Ifall man ska ta det som någon sorts diagnosticeringsmetod för hur vi har det verkar den typiska göteborgaren vara någon som funderar på sin mage (kanske på grund av patriarkat och stress?), håller på att lära sig svenska och är kritisk till arbetslinjen. För facklitteraturen ser nämligen topp-5 ut så här:
  1. Charmen med tarmen : allt om ett av kroppens mest underskattade organ av Giulia Enders
  2. Mål : svenska som främmande språk. Qawāid al-lughah al-suwīdīyah=Svensk grammatik på arabiska
  3. Vi bara lyder : en berättelse om Arbetsförmedlingen av Roland Paulsen
  4. De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg
  5. Lär dig leva : mindre stress-mer närvaro av Mats Billmark & Susan Billmark

På den skönlitterära fronten anas, förutom den ständiga fascinationen för brott, ett intresse för relationer och romsk historia:
  1. Kvinnan på tåget av Paula Hawkins
  2. Utan personligt ansvar av Lena Andersson
  3. Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson
  4. En mörkare himmel av Mari Jungstedt & Ruben Eliassen
  5. Stalker av Lars Kepler
Vill du se fler och längre listor kan du fördjupa dig här, och vill du bidra till 2016 års lånestatistik är det bara att klicka på titlarna ovan för att reservera.

15 januari 2016

Ordspråken lever kvar

Även i dagens moderna tider tjänar ordspråken sina syften. Enligt språkvetaren Anders Widbäck, har ordspråken inte mindre än 14 funktioner i språket. Några funktioner är; uppfodrande, konstaterande och beskrivande.

En del av de ordspråk som lever kvar i svenska språket har över 300 år på nacken och även om många har moderniserats en del, så finns kärnbetydelsen kvar. Att de lever kvar i språket beror på att de handlar om människor och om människans  natur.

Ordspråken är också väldigt kulturellt bundna och kan bara förstås till fullo i sin rätta kontext. Fast det kan ju ändå vara intressant att läsa andra kulturers ordspråk.

Källa: DN


Skriver man in söktermen ordspråk i Gotlib, så får man 102 träffar.
Söker man på svenska ordspråk får man 23 träffar.


Exempel på populära ordspråk än idag:
Bättre fly än illa fäkta
Skrattar bäst som skrattar sist
När katten är borta dansar råttorna på bordet

13 januari 2016

Boktips om byggandet av Dödens järnväg i Burma

Den smala vägen mot norr

Augusti 1943: I den förtvivlade situationen i ett japanskt krigsfångeläger vid Dödens järnväg i Burma hemsöks kirurgen Dorrigo Evans av sin kärleksaffär med sin farbrors unga fru två år tidigare. Medan Dorrigo kämpar för att rädda männen i sitt förband från svält, kolera och misshandel får han ett brev som kommer att förändra hela hans liv.
Richard Flanagans brutala och vackra roman är en berättelse om de många skepnader kärlek och död kan ta, om krig, sanning och förlust. Historien bygger på Flanagans fars upplevelser från andra världskriget då Japan ville göra det till synes omöjliga: bygga en järnväg genom djungeln från Bangkok till Burma. Av arbetskraften - allierade krigsfångar och andra slavarbetare - dog omkring 100 000 män medan järnvägen drogs.

11 januari 2016

Mest efterfrågat

Dags för några listor.

Vi börjar med att lista de tre mest efterfrågade romanerna på folkbiblioteken i Göteborg:

1. Det är något som inte stämmer / Martina Haag
2. Det som inte dödar oss / David Lagercrantz
3. Blå stjärnan / Jan Guillou

De tre mest efterfrågade fackböckerna:

1. Den sårade divan : om psykets estetik (och om Agnes von K, Sigrid H och Nelly S) / Karin Johannisson
2. Lär dig leva : mindre stress - mer närvaro / Mats Billmark, Susan Billmark
3. Kriget har inget kvinnligt ansikte / Svetlana Aleksijevitj

Den mest efterfrågade barn- ungdomsboken:

Dagbok för alla mina fans. Helt ute / av Jeff Kinney

När det gäller det mest efterfrågade här i Torslanda så ser det ut som följer:

1. Det är något som inte stämmer / Martina Haag
2. Blå stjärnan / Jan Guillou
3. Allt jag inte minns : roman / Jonas Hassen Khemiri

Fackböckerna är samma som listan för hela Göteborg.


För den som inte vill vänta på den fysiska pappersboken, så finns det alternativ. Martina Haags bok, till exempel, finns att låna som e-bok.

Hur du lånar e-bok


08 januari 2016

Skönlitteratur som hjälpmedel om svåra ämnen

I en värld där det ofta förekommer mörka händelser, som vi kan läsa om eller se på i olika medieformer, kan det kanske vara svårt att förklara för barn vad som händer. Då kan skönlitteratur om människans mörkare sidor vara ett hjälpmedel, som kan hjälpa barn att förstå.

Flera nu aktuella barn- och ungdomsböcker behandlar ämnen som krig, flykt och miljöförstöring.

Åsa Warnqvist, ordförande i Augustprisjuryn, tipsar om ett antal böcker som kan fungera som diskussionsunderlag för dig och ditt/dina barn.

källa: SvD

Ett av tipsen är, Om du skulle fråga Micha.

 Den vänder sig från 3 år och uppåt och den beskrivs som närmast sensationellt bra.



04 januari 2016

Svensk tryckfrihet fyller 250 år!

Tryckfrihet innebär rätt att trycka och sprida information och uppfattningar fritt i text, till exempel via böcker, internet, tidningar eller flygblad. Tryckfriheten innebär att medborgare och grupper inom landet får publicera alster utan att någon förhandsgranskning eller censur äger rum. Envar har också rätt att fritt distribuera producerade texter.

foto: commons.wikimedia
Sveriges första tryckfrihetslag antogs år 1766, vilket var den första i världen. Nuvarande tryckfrihetsförordning har varit grundlag sedan 1949.

Men vi får akta oss, kan vi läsa i GP 29 december 2015, många politiker vill nämligen begränsa tryckfriheten. Kanske av ren okunskap får vi hoppas.

Stort grattis till tryckfriheten, må den leva!